Sicilien 2009

Text och bilder Kennet Larsson & Birgitta Axén

Vårat seglande har pågått i Östersjön ett antal år och vi har alltid haft en dröm om att en dag komma till varmare vatten, men med arbete och familjer här hemma känns det ofta väldigt avlägset. Vi känner att Östersjön inte är lika spännande som det var inledningsvis, det blir ofta långa transportsträckor söder ut till Gotland, Öland och Bornholm.
En dag damp det ned ett erbjudande från Poseidon travel i mailboxen om eskadersegling med Kryssarklubben och med tidningen På Kryss i Medelhavet och seglingarna skulle utgå från Sicilien. Utan närmare eftertanke bokade vi för vi hade pratat en hel del om att resa hit på något sätt i alla fall. Sedan kom funderingarna hur det skulle vara att segla med andra människor tillsammans på en trång båt, vi har bara seglat för oss själva i vår egen båt på vårt eget vis och tagit dagen som den kommer.
Funderingarna var många men vi var nyfikna.

29 sept-09 kl.01:30 kastar vi oss i bilen för färd till Arlanda där vi flyger med SAS kl.05:55 till Catania på östra Sicilien. Flygningen avnjuts i en riktigt gammal fin MD-82 (byggd 85 kom till SAS 99) i strålande väder.
Väl framme på flygplatsen Catania träffar vi några av våra seglar kompisar och sedan väntar vi på ett plan som kommer från Kastrup med flera seglare för att sedan göra en busstur på ca. 2,5 tim. till norra Sicilien till staden Sant´ Agata di Militello där båtarna ligger. Vi blir väl mottagna av hamnpersonalen i den lilla hamnen, skepparna för respektive båt går igenom båtarna och vi andra bär bagage och några åker upp till stan för att proviantera. Då allt är stuvat ombord börjar vi bekanta oss med seglar kompisarna som vi ska kampera ihop med denna vecka. Sedan bär det av upp till staden för att intaga en gemensam 5 rätters middag som ordnats på en liten restaurang. Allt är mycket gott men alldeles för mycket och det känns inte bra att lämna så mycket god mat på tallrikarna. Vi hasar oss sedan hemåt för lite välbehövlig sömn.

30 sept-09 Efter lite frukost och slut stuvande så kastar vi loss mot äventyren norr om Sicilien i den Eoliska övärlden. Vi hamnar direkt i samma problem som vi gör ofta hemma, det är motvind! Det blir att tuffa för motor men ett tag har vi storseglet upp och stämningen är god ombord, vi styr mot södra sida på ön Vulcano där vi ska ankra för bad och lunch. Då det blir dags för ankring så letar vi givetvis efter botten, här är dock siktdjupet ca. 6-10 meter så det är lite lättare än hemma då man vill segla in i grunda vikar. Så fort ankaret fastnat kastar jag mig i vattnet och fisk livet är fantastiskt i denna vik, jag hinner även att simma på en brännmanet och den ger mig ett svidande märke på axeln.

Efter några timmar lunchande, latande och bandande styr vi vidare norr ut efter västra sidan av Vulcano och målet är några grottor som vi ska försöka finna.

Vi tar gummidingen och kör in i grottan och visst är det maffigt att se allt detta. Efter en svalkande eftermiddags drink styr vi sedan norr ut för att hitta vår ankarvik för natten på norra Vulcano. När vi kommit en  bit ser vi tydligt vulkanens form och hur lavan runnit en gång i tiden, det ryker lite ur kratern och då vi kommer in i ankarviken så har vi vulkanen alldeles in till oss.

Kvällen lägger sig över viken och det spelas och sjungs i sittbrunnen, en och annan drink slinker ner innan vi tittar på solnedgången för att sedan ta dingen in till land för att uppsöka en restaurang.

1 okt -09 Frukost i sittbrunnen till ett strålande väder, Lars o Carina som är eskaderledare kör runt till de andra tre eskaderbåtarna och resonerar om vad som ska hända idag då väderprognoserna vållat lite funderingar. Det har beslutats att vi nu ska segla upp till ön Stromboli som är målet för eskadern, vi har att vänta lite blåst och regn till fredagen och då det inte finns någon hamn på Stromboli så bör vädret vara skapligt vid besöket.
Efter morgonbestyr och lite kompletteringar i butiken drar vi upp ankaret för vidare färd norr ut och vi ska luncha vid några små öar straxt öster om Panarea som lär gömma några vulkaniska källor under ytan som bubblar. Vi har det toppen ombord, några roller ombord har fallit på plats, Erling lagar luncherna och Stefan blandar svalkande drinkarna, Erling och Ingmarie står för sång och musik. Vi kastar ankare och sedan kastar vi oss själva i vattnet för att leta undervattens källor. Visst hittade vi lite aktiviteter.

Sedan blev det lunch i sittbrunnen och lite solande innan vi styr vidare norr ut mot målet som vi redan har i sikte i fjärran.

Vi seglar vidare och går på Stormbolis västra sida och det är med spänning alla ser på den mytomspunnena ön som fortfarande är lite aktiv, dock är det flera år sedan den sprutade glödande lava. Då vi väntar oss spänning vid besöket på Stromboli visar ön detta genom en frustning och puffar ut lite svart rök för att hälsa oss välkomna då vi seglar förbi, spänning ska vi dock få men det är inget vi vet ännu.

Vi ankrar vid en boj som vi blir anvisade av en hamnvärd och ger oss genast upp på ön för att flanera runt i den lilla staden, Vi har försetts med klubbtröjor så vi kan ha reda på varandra, vi står och blickar ut över staden och viken där vi förtöjt.

Nu till spänningen, vi tror vi är i paradiset så vi har lämnat båten med alla fönster och luckor på vid gavel och vi har tagit dingen in till staden för att tillbringa eftermiddagen och kvällen med avslutning på en restaurang.
På kvällen rullar ett åskväder upp och från restaurangen ser vi täta blixtar lysa upp himlen men det är fortfarande torrt och lugnt ute men mörkt, vi bryter upp och beger oss ner till piren där dingen är förtöjd och de fem första ger sig ut i mörkret för att ta sig till båten. Samtidigt är en större färja på väg in mot piren och då bryter helvetet lös, vinden tar i säkert i kulingstyrka, regnet börjar vräka ned och åskan kommer mitt över oss, det blixtrar oavbrutet. Ett kort tag ser vi dingen som far runt på vågorna som en smörklick i en het panna innan den är uppslukad i mörkret. Vi som är kvar på kajen kan bara vänta och hålla tummarna, samtidigt försöker färjan lägga till vid piren men det går lika illa och i den hårda vinden driver den redlöst förbi piren och får göra flera försök innan den lyckas träffa rätt.
Efter några minuter som känts som en timme ringer Anna som är Stefans fru och meddelar att alla kommit välbehållna ombord på katamaranen men vädret tillåter ingen mer sjöfart med dingen så vi fyra som är kvar på land springer i hällregnet upp till ett fik och pizzeria för att invänta bättre väder. Vi dricker espresso och värmer oss vid den vedeldade pizza ugnen.
Vi träffar hamnvärden som är mest förvånad att vi fortfarande är kvar vid bojen då han bett oss lämna hamnen, men efter lite samtal ska han kanske försöka hjälpa oss ut till vår båt senare då vädret lugnat sig.
Så dyker den kanske inte så charmerande hamnvärden upp och talar om att om 5 minuter går båten då han ska köra ut andra gäster till en annan båt, vi hänger på och visst ger vi honom en slant då vi längtar hem, det blir sedan ett helt företag att ta sig från ribbåten (gummibåt med glasfiberskrov undertill) till katamaranen men även detta lyckas och hamnvärden kör där efter även ut en av de andra besättningarna som tillhör eskadern till deras båt.
Det går rätt grov sjö men vinden har mojnat lite och vi ligger säkert vid bojen men det blir svårt att sova, själv är jag mest nyfiken på hur dessa erfarna seglare som vi har ombord på vår båt löser en sådan här situation. Birgitta sover som vanligt som en stock men jag smyger upp några gånger för att se om det är ok överallt, och då nu vinden vridit och blåser rakt mot land sitter man ankarvakt ifall något skulle hända, det är Lars, Erling och Carina som sköter detta hela natten. Visst gungar det ombord men det är mjuka och behagliga rörelser i båten, inga ryck och slit som det blir då man ligger vid kaj, det blir lite sömn på morgonsidan innan vi kastar loss och styr mot ön Salina under regntunga skyar. Detta var en bra erfarenhet.
Vad vi inte vet är att ovädret fått katastrofala följder på Sicilien där stora mängder regn fallit under natten och orsakat jordskred vid staden Messina med flera döda och saknade. Vi får SMS hemifrån då oroliga bekanta hört om katastrofen på TV.

2 okt -09 Vi lägger till i Salinas hamn med aktern mot kajen och vi har åter fast mark under fötterna, det blir lite lunch och sedan vilar alla middag efter som alla är lite trötta efter nattens äventyr. Vi flanerar sedan runt i staden på Salina, där finns många gränder och prång att se och som lök på laxen tittar solen snällt fram och vi är åter i paradiset.
Vi äter på den förträffliga ristorante Porto Bello, åter en fantastisk middag avnjuts. Det har visat sig vara en stor fördel att resa flera på detta vis för trots ofta avsaknad av engelska kunskaper av restaurang personal så löser alla frågor om mat sig på ett eller annat sätt genom teckenspråk, italienska eller lite spanska, det är alltid någon i sällskapet som fattat vad kyparen menar och därför har vi fått smaka väldigt många goda nyheter i den kulinariska värden och det handlar mest om fisk och skaldjur.
Bilden till höger är huvudgatan i centrum på Salina


3 okt -09 Efter lite besök i diverse affärer för proviantering bjuder Erling oss åter på en fantastisk lunch och klappande på våra mätta magar kastar vi loss och sätter segel och kurs mot ön Lipari. Solen tittar fram och allt är ljuvligt, vi styr in närmare land vid några pimpstensgruvor och tar ner seglen och kastar ankare, vattnet är azurblått och inbjudande, alla är snar i vattnet och njuter. Vi tar lite eftermiddags drink som Stefan fixat och alla är överens, det kan inte bli så mycket bättre än så här.

Ankaret upp och färden går vidare mot Lipari vinden tilltar och givetvis är det motvind så seglen får vara nere och de båda Yanmardieslarna får jobba lite, vi angör hamnen i starkt motljus och motvind. Det blir jag som får lägga till det stora åbäket till båt och det är inte lätt, vid första försöket misslyckas jag och byter då sidan på bryggan för att få lite mer svängrum, får lite goda råd och denna gång går det bättre och den bångstyriga pråmen är parkerad. Egentligen är det ganska lätt att lägga till en båt med två motorer då manöverförmågan ökar och man styr med motorerna istället för ratten, det gäller dock att hitta känslan och våga gasa lite för att komma på plats oftast beror misslyckade tilläggningar på för lite fart och manöverförmåga speciellt då det blåser.
Vi njuter, spelar och sjunger i sittbrunnen ett tag innan vi går upp på staden i kvällningen för att hitta en restaurang.

I kväll hamnar vi på en liten restaurang som knappt har rum för oss nio, men denna innehavare ger oss en utläggning på bästa italienska i alla tänkbara kulinariska teman och dryckens val, mannen pratar och pratar och det är en förtrollad stämning på den lilla restaurangen, och som alltid så förstår alla varandra trotts språkförbistringarna och vi avnjuter åter en utsökt middag.

4 okt -09 efter en lång och festlig natt och god sömn ska vi idag göra en biltur runt ön, Erling och Stefan har hyrt varsin bil så vi alla ska kunna åka bra. Bilarna är av typen Fiat Uno från tidigt 90 tal och har varit med om det mesta, men trotts detta överlevt skroten. Vi ger oss av på upptäcktsfärd och vi får snart veta att vissa vägar är är avstängda sedan ovädret och vi kör då ut på någon grusväg för att komma till andra sidan av ön, det börjar nu likna Jeep safari och alla som vet hur bra en Uno med blankslitna däck är i terräng förstår att vi inte kom så långt innan vi fick vända och köra till civiliserade områden igen.

Då vi kör den lokala vägen runt ön så är den öppnad för trafik igen och vi får en fantastisk vy av det Eoliska öriket, då vi kommit nästan runt Lipari ser vi Vulcano med sin rykande vulkankrater söder om oss.

Efter god lunch på en restaurang längst vägen kör vi tillbaka och lämnar bilarna och sedan har vi lite lata timmar i sittbrunnen innan vi går på gemensam middag med alla eskaderdeltagare. Lars har ordnat en fin fin restaurang och det är roligt att träffa övriga eskaderdeltagare och höra deras historier om veckan.
Efter god middag flanerar vi sedan runt i den lilla staden och det glada gänget blir sedan sittande på en uteservering mitt i gatan för att sedan återvända till sittbrunnen där det blir lite festligheter, alla vet att i morgon styr vi mot Sicilien och basen för att återlämna båtarna men humöret är ändå på topp.

5 okt -09 Lite trötta, lite molokna kastar vi loss från Lipari och styr söder ut i motvinden mot hemma hamnen på Sicilien, vi gör lunch uppehåll vid samma vik på Vulcano som vårt äventyr började vid. Vi angör hamnen i Sant´Agata di Militello vid 17 tiden och båtarna besiktigas av hamn personalen och sedan packas det, pratas om veckan som varit och sedan släntrar vi upp till första bästa mat hak för att få lite middag i magen. Denna middag är på inget vis dålig men den når definitivt inte upp i närheten till det vi ätit tidigare under veckan. Det kojas tidigt då bussen hämtar oss klockan 6 för att ta oss till flygplatsen i Catania.
Bilden: Denna byggnation ser vi då vi seglar in mot hemma hamnen.


6 okt -09 Bussen är punktlig och hämtar oss på kajen, försöker att sova lite men det är svårt. Då vi kört igenom Messina så ser vi på vissa avsnitt av vägen att den har varit blockerad av ler massor, vi ser också massa totalförstörda bilar som drabbats av jordskreden, på några ställen ligger bilar och hus fortfarande begravda. Svårt att förstå hur vädret kan ställa till det.
Straxt innan flygplatsen blir det stopp på grund av en trafikolycka och det är inte många minuter kvar innan incheckningen stänger. SAS är i tid och deras MD-82 tar oss mot Stockholm med en kvinnlig kapten som gillar att berätta var vi är. Vi får åter se Vulcano, Lipari och Salina från luften och då vi närmar oss hemtrakter så får vi en fin vy från ovan av Bornholm.

Sammanfattning:
Vi är mycket nöjda och glada att vi bokade denna seglings resa och äntligen fick se dessa öar.
Allt var mycket bättre än vi förväntade oss, ett mycket stort tack till Lars som researrangör och Carina som eskaderledare för ett välordnat arrangemang. Vi har blivit väl omhändertagna av alla nya bekantskaper på denna resa, vi kommer förmodligen att delta i flera liknade seglingar och även kanske hyra båt tillsammans med andra för att utforska öarna ytterligare.