Arkiv

Maximalsegling.se

Seglar Maxi 95an Friendship II på ostkusten, drömmer om varmare breddgrader.Fotar med Nikon D7200, Nikon coolpix 500, mfl.

Fritz Vollmers vrak vid Grässkären innan den går till botten

Copyright

Arkivet

 

2018-05-10 Ayla är oändligt saknad men hund vill vi ha så att man kommer ut på äventyr så ofta som möjligt.

Vi har sökt med ljus o lykta efter en Sheltie men det är svårt att finna, vi önskar oss en tik och det behöver inte vara en valp.

Vi kom så i kontakt Ann-Britt på kenneln Woodmist som hade en tik "Emie" som hon kunde tänka sig att sälja.

Emie är 1,5 år och hon var mycket tillgiven då vi mötte henne, hon är av den mindre sorten sheltie och sobel till färg och den 21 maj flyttar Emie från kenneln i Aplared till Oxelösund.

På kenneln fanns det många mycket fina Shelties och det var kul att se deras olika sätt o lynne, otroligt trevliga hundar.

 

2016 10 15Sommaren har passerat utan semester igen och båten har åkt i vattnet och upp igen med ca. 10 distans på mätaren, ja mycket jobb för inget. I riktigt höstrusk tog vi några dagar i skagen för att se lite av nordsjön i alla fall eller skagerak o kattegatt som det heter där nordsjön möter vattnet som senare blir till östersjön. Fint o mysigt var det i alla fall o en jädra massa sand och den blåste runt i kulingen så det stack i ansiktet.

 

Ayla har vuxit och nu blivit ett år, hon är krävande och energisk, vill vara utomhus stora delar av dagen så det blir trotts allt lite motion för benen. Övriga aktiviteter så som cykling o kajak har också legat i träd, det enda som hänt är att en anmälan till cykelvasan 2017 och tå nya cyklar har inhandlats på rean, en Trek Procaliber o en Bianchi Jab 3. Trek cykel är en carbon skapelse men man undar om den håller med en 100 kg klump på, känns som den är gjord i japanpapper. Så nu hoppas vi på en tidig vår så träningen kan komma igång.

 

Södermanlands Sparbank är i blåsväder och nu har sanningen och kulturn kommit ifatt verkligheten.

Ja Sörmlands Sparbank har gjort live surt för många och nu kan man säga att ledarskapet skjutit sig själv i foten.

Det gick en reklamsnutt på TV för en tid sedan och det var någon ekorre, eller var det kanske en räv som åkte runt och blev sedan inbjuden att komma i under EKEN.

Det går bra att köra samma reklamklipp idag men texten kan va" kom in under eken och hjälp oss att ta från de fattiga o ge till de rika"

Ja no fanke har eken falnat o tappat både löv o förtroende, men ledarskapsbeteendet är nog väldigt vanligt idag där allt saknar långsiktighet och stolthet, vinster o girighet styr idag.

 

2016-02-05 Det blev en tur till Gran Canaria trotts allt denna vinter, vilket var jätte skönt! Strålande väder o badvatten. Vi bodde på Porlamar som vi brukar och det blev härlig frukost på balkongen i soluppgången vareviga morgon.

Detta år blev det dock inget cyklande då min kondition inte är på topp och det krävs en del för att gneta upp för alla dessa backar. Vi promenerade dock en hel del och det blev även en rejäl bergstur till "Våres plats" med vidunderliga vyn över Baranco Aurgiunein.

Det mest spännande hände en stilla kväll på balkongen, ser i ögonvrån hur något springer upp ur silen till avloppet på balkongen. Tror givetvis att det är en mus men när jag börjar jaga eländet ser jag att det är en kackerlacka! Den är ca. 8 cm lång och 2 cm. mellan ögonen, jag får tag i den sprattlande fan med ett papper och försöker spola ned den i toaletten, får spola flera gånger innan fanskapet försvinner ner i djupet.

 

2015-12-29 Ayla har vuxit rejält och är nu 3 månader, hon är en riktig bushund och hon använder gärna sina sylvassa mjölktänder på oss. Ayla har hunnit vara i Sälen en sväng och provat lite fjälluft, hon gillar att vara ute här hemma också och har besökt Femöre, Ryssbergen och skogarna runt Danvik. Lite utbildning har Ayla tagit till sig och kan nu sitta o ligga på kommando, hon är lite halvduktig på att komma och tränar inkallning ute så gott det går. Det som går sämre är rumsrenheten! Just nu håller hon sig när hon är ute och väntar tills hon kommer in för att göra sina behov på tidningen, det är ytterst sällan som något hamnar utomhus. Julafton bjöd på fullt hus av släkt med en massa ungar vilket Ayla uppskattade, det kom även en Springerspaniel som heter Nora, Ayla tyckte dock hon var lite för intresserad men Nora var lydig och förstående och gav snart upp jakten. Så var snart ett år till förbi och får då önska alla ett gott slut och gott nytt år!

 

2015-08-17 Då var cykelvasan 90 avklarad igen, för andra gången!

 

Ja motion behöver man så då är det bäst att göra något roligt. Förberedelserna för årets cykelvasa var betydligt mer seriösa än fjolåret, träningen hade fått mer fokus på att orka i backarna och siktet var inställt på en bättre tid, till och med pratade vi om att komma under fyra timmar. Min träningskompis Mats och jag avverkade dryga 140 mil i skogarna runt Ryssbergen för att nå målet. För min del har träningen känts tung o trög och det har känts som farten inte finns i benen, jag upplever att jag hade en formtopp i början av juli men sedan har det inte gått att återkomma till samma form. åkte även en förkylning sista veckan i juli och som lök på laxen har höger axel krånglat sedan i våras.

Sista träningen gjordes på lördagen en vecka före start och sedan var det bara uppvärmning i Sälen torsdagen innan tävlingen.

Birgitta körde också sin andra cykelvasa med endast två MTB träningspass i benen och Catarina debuterade.

Bansträckningen för året var omgjord och tre partier med asfalt hade tagits bort och ersatts med skogsstig där tre rejäla mördarbackar före Oxberg tillkommit.

När väl startskottet gick kände jag ganska snart i den inledande 5 km backen att det inte fanns något klipp i benen, jag upplevde det som att det inte gick att få upp pulsen och benen kändes oerhört stumma, jag gnetade på och försökte dricka och fylla på med allsköns Enervit medikament för att få fart på kryckorna. Tävlingen gick och det blev tillslut rejält tungt och plågsamt, väl framme i Hökberg slog jag en koll på klockan i hopp om att tiden ändå skulle vara bra men såg genast att jag inte var i närheten av min fjolårstid. på deppiga ben och surt humör trampade jag de sista milen till mål och undrade "var fan gick det snett"? Jag hade verkligen sett fram emot att få spurta i mål från Hökberg till Mora än bättre än förra året, men därom blev intet, bara ont, ont, ont o krampkänning i lårmuskel och vad.

Alla tog sig till målet i Mora och det var i år Mats som blev bäst på tiden 4:23(+3min), jag 4:25 (+12min), Catarina 4:40, Birgitta 5:48(+1min) och det var Birgitta som var närmast sin fjolårstid som hon missade med 1 minut, men noteras bör att hon vid Hökberg var 8 minuter före sin fjolårstid. Kommer vi tillbaka? Vet inte, det tar hela sommaren i anspråk för att hinna jobba o träna till detta, skönt vore med ett fast jobb så att jag kan ha semester! Jävla kärring på Securitas!!

Vi bodde finfint i en rejäl stuga med 15 sängplatser en bit upp på fjället vid Lindvallen med bra cykelspår och lätt att hitta till utförspåren som finns för vågade cyklister på sommaren.

 

 

2015 06 16 Lite semester och träning i Rättvik!

Vi bokade en kortvecka i Rättvik, det fanns en förhoppning om att prov lite av banan till MTB tävlingen Mörksuggejakten som går av stapeln i början av juli. Tävlingen är 7 mil lång och skall vara snäll mot motionärerna.

Vi hittade en billig stuga vid fyrklöverns stugby, 1200:- för 23 m2 med dusch o altan och stugan var ren o fin så det kändes väl värt pengarna.

Som vanligt fick vi inse att vi saknar BACKAR på de breddgrader vi bor, vår första prövning på hojarna blev från stugbyn upp till toppstugan ovan slalombacken, 90 höjdmeter på några kilometer. Inte fan gick det att komma upp, men nästan, ca.50 meter från toppen fick ja kliva av då benen sved och var stumma, mjölksyra kokade ur öronen. På skakande ben gick ja de sista metrarna. Tävlingen Mörksuggan har en stigning på 250 höjdmeter de första 4 km. upp till Vidablick innan det bär ut i skogarna över grusåsarna.

Vi hittade till slut till IK Jarls idrottsarena där det fanns några rätt fina MTB spår som vi tränade på, det var både kuperat och teknisk stigcykling så det blev mycket bra träning. En bra papperskarta är att önska så man kan leta sig fram på flera stigar och vägar i trakten.

Som avslutning på Rättviksäventyret besökte vi Dalhalla där Carola höll konsert, kvällen inleddes med trerätters finmiddag i Dalhallarestaurangen. Ett bra evenemang, allt funkade och var bra, ja kanske parkeringen var lite sen att öppna.

 

Lidingöloppet på mountainbike!

Ja då har vi provat att cykla Lidingöloppet, Birgitta och Anki valde 23 km slingan och jag gav mig på 63 km banan och det blev prövningar för alla. Vädret var inte så roligt med regn, snålblåst och 8 - 9 grader varmt, evenemanget hade dragit ca.2300 deltagare. Hur gick det då? Anki tyckte banan var för tuff med för branta backar, stenar och smalt, Birgitta höll sig på hjulen men åkte på en dunderpunka i sista nedförsbacken ut ur Grönstaskogen, det blev att springa sista biten på mer än en kilometer. Anki kom på plats 70 och Birgitta 60 bland motionsdamerna. För min egen del så blev det ett oerhört jobbigt lopp, mest beroende på att träningsvolymen varit allt för dålig och jag har svårt att tåla mjölksyran och loppet bjuder på massor av backar hela tiden så man hinner aldrig återhämta sig. Inledningsvis försökte jag hänga med i min startgrupps tempo men fick efter 10 km släppa taget och anpassa mig till min form, surt men verkligt. Gnetade på i regnet och när det bar utför ut ur Grönstaskogen ner på asfalten under Lidingöbron såg ja fram mot lite vila på hojen men då pep nordanvinden i med 12 sek/m rätt i näsan och det blev att trampa hela utförslöpan, fy så surt. Banan blev sedan något lättare men efter varvningen inne på stadion vid 40 km gick man ut på en slinga som var ganska fin men sen kom helvetet vid Bosön och Grönstaskogen en runda till och då var benen som spagetti och inga dunder mediciner hjälpte för att få orken tillbaka, efter 10 talet mördarbackar avslutades det med cykling i ett stenröse under någon km, alla fick gå och de som försökte sig på att cykla stod på öronen så det brakade om det. Det var skönt att nå mållinjen, glad för att jag kom dit men lite besviken på att orken inte fanns där i dag, jag hamnade på 633e plats bland de 912 som tog sig i mål i motionsklassen, det var 220 som bröt och 290 som inte startade. Min tid blev 3:37, lite bättre än vad jag satt som mål inför tävlingen.

 

 

2015-04-05 Den långa vägen tillbaka!

Ja det långa träningsuppehållet under vintern har förpassat mig tillbaka till en klenis på cykeln. Ja det är på precis samma styrkenivå som 2014 vid denna tid, det finns inte mycket som talar för att konditionen hinner bli så mycket bättre till det stundande Lidingöloppet den 2 maj. Det är helt uppenbart att det krävs 3-4 träningspass i veckan om ca. 4-5 mil vardera för att behålla en kondition som medger en medelfart runt 24-25 km/t i skogen. Ja vem vet? Det är bara att gilla läget och hoppas på bra väder framöver och gneta på och sedan får det bli som det blir på tävlingarna.

Båten har fått sin del av denna lediga helg och blivit av med sina havstulpaner under till, nu är det bara att måla o vaxa under veckan och stoppan i sjön, sedan hoppas vi på några seglingar så det inte bara blir sommarstuga vid bryggan, men egentligen borde man aldrig lämna bryggan om man vill ha valuta för pengarna som platseländet kostar, Promarina skjuter sig själv i foten så att säga då kunderna flyr de ständiga prisökningarna som varit. Viamare som äger Promarina kan konsten att påstå att allt går på knäna, men lägg då ner skiten era skojare.

 

2015-03-29 Vädret är uselt!

Ja det där med cykelträning har det inte blivit mycket av, tror det mest beror på vädret som inte vill bli till riktigt skön vår utan bjuder på både snö och blåst.

Det har bara blivit 2 turer under mars och den ena var helt ok medan den senaste var en ren plåga, var tvärstum i benen och kom aldrig upp i puls o värme. Cyklade med Mats och Tobias och de åkte ifrån mig rejält, varför orken är så dålig beror säkert på bristande träning men också att hårt kroppsarbete måndag till fredag sliter rejält, tror man kanske kan vila sig i form.

Nu hoppas vi på en väderförbättring så det går att få lite kontinuitet på träningen med 2-3 pass i veckan och så cykla till jobbet alla dagar, målet är att komma tillbaka till en form som medger att hålla en snittfart på ca. 23 km/t på en femilatur i skogen.

Ledigt över påsk ger förhoppning om att båten kan få sin vårrustning så det snart går att sjösätta sommarstugan, det är inga stora förhoppningar om långseglingar till sommaren då det blir jobb mest hela tiden och styrman cyklar, simmar o springer mest hela sommaren så om vädret tillåter kanske det går att få till en tur till Gotland.

 

2015-01-27 Moutainbike på Gran Canaria!

Ja vi provade på att hyra cyklar på Free Motion i Puerto de Mogan, det blev fina Cannondale Trial 3 som vi skulle cykla på under tre dagar. Första planen var att hämta cyklarna och trampa de 1,6 milen hem till hotellet och sedan utgå där ifrån till de tänkta rutterna vi planerat. Men väl på plats ändrades planerna då den kuperade och väl trafikerade vägsträckan inte kändes så inspirerande och där till vår ovana vid dessa stigningar och min dåliga kondition efter nästa två månader av träningsavhållsamhet.

Vi packade ryggsäckarna och hämtade cyklarna i butiken och tog en runda upp på berget i Puerto de Mogan och det blev prövning direkt, höjdstigningen är ca.300 meter på 1,7 km och den totala höjden är 487 meter över havet efter ca. 8 km cykling och när vi nådde andra sidan och tittade ut över dalen där nere så undrade man att om vi åker ner där!! Hur fanken orkar vi upp igen för att ta oss hem?? Nej vi vände och trampade hemåt igen och lite besvikna över att det bara blev 16 km och benen var helt slut. Ja det var lärorikt och det är tyvärr så att när mjölksyran kommer rusande i benen för tjugonde gången så är det bara att ge upp, för tillslut så går det inte att återhämta sig. Dag 2 tog vi turen från Puerto de Mogan till Mogan och det är en stigning på ca.430 meter men på ca. 11 km och vid den punkten tog vi rast och funderade på fortsättningen, från här ringlar sig vägen upp på berget än mer de närmsta 3 km. tills man är uppe på ca.800 meters höjd. Ja vi kastade in handduken då mjölksyran redan varit och hälsat på flera gånger. Dag tre avstår vi cykling och promenerar istället. Cyklingen är helt ok på Gran Canaria men man bör vara i ganska bra form för att få ut det mesta av det hela och det blir lättare att ta med egna cyklar då man kanske inte behöver cykla varje dag. Helt klart kommer vi att göra om det.

 

2015-01-25 Så blev det en vecka i solen!

Trots problemen med tillfällig anställning och oviss ekonomi, men snögloppet här hemma tär på humör och hälsa så vi bokade en sista minuten vecka till Puerto Rico.

Dock fanns inget ledigt till vårt favorithotell så det blev att boka på andra sidan kullen men med fin morgonsol på balkongen. Puerto Rico var sig likt och vädret visade sig från sin bästa sida hela veckan, hotellet var av det billigaste slaget men rent och helt men förfärligt hårda sängar så det blev tidig uppstigning var dag för att försöka mjuka upp kroppen.

Två dagar ägnades åt prova på cykling på ön och två dagar blev det långpromenad till Aurginigin respektive Playa del Cura och lite bad där emellan. Det kom även ett helt gäng barnmorskor från Nyköping på besök så den dagen tillbringades på Puerto Ricos strand, och det var första gången vi låg på den stranden.

 

8 jan 2015 Vart är vintern?

Nytt år har det blivit och vintern lyser med sin frånvaro. Som vanligt tänkte ja säga, så fick jag en rejäl influensa i slutet av November och den har setat i in på det nya året men nog känner jag mig på bättringsvägen, här om dan så frisk att ja plockade fram Nishikin för att ta en tur. Efter influensan kändes det oerhört jobbigt så det fick bli bara 20 km och man undrar hur det skall gå att jobba ihop lite kondition till Lidingö MTB som går den 2 maj, och ett problem kommer sällan ensamt, det gamla kadavret till kropp som man släpar runt på var på arbetet och trampade snett med en rejäl stukning av vänsterfoten som resultat, ja ha! Då var man stillasittande ett tag till!!!!!!

Mest jobbigt med denna skada är att vi bokat en vecka till Kanarieöarna för att få lite sol o bad, men vi har även hyrt cyklar så det var meningen att vi skulle upp i bergen för lite MTB träning, nu får man se om fot eländet hinner läka ihop så det är möjligt att trampa.

 

19 dec 2014 Då har jag åkt längdskidor för andra gången på 54 år!

Aldrig mer!! Nej då jag var liten gick ja runt på ett par plankor i skogarna och sedan lades den hobbyn på hyllan, men på tidigt nittiotal provade jag att skida runt Kalven i Sälen med en skidfanatiker till arbetskamrat vilket hade mindre framgång. Nu hade vi bokat lite semester i Sälen då Birgitta behövde lite skidträning då Tjejvasan stundar och det är grönväder hemmavid. Jag inhandlade ett par lagg men det var nog det dummaste jag gjort, jag hade tänkt mig att supporta Birgitta i spåret men jag kom snart på att jag saknade både teknik och koordination för eländet och som inte det var nog skall skiten vallas för olika temperaturer och väderlekar.

Insåg snabbt att detta är inget för mig! Efter ett tiotal vurpor kändes det att det kommer att behövas säkert 200 mil på dessa lagg om det skall bli någon skidåkare av mig, ja eldar hellre upp skiten än att föröka mer. ( Till salu ett par Salomon Equip 6 längd 206 cm rillade o tejpade Salomon pjäxor st. 44 samt stavar 155 cm BILLIGT )

Birgitta var inte mycket gladare hon åt eländet och stupade flitigt i nedförsbackarna och nu är även hon deprimerad över vinteridrotterna.

 

2014-05-18 Nytt jobb! Efter en del luskande efter nya jobb blev jag erbjuden ett sommarvik i Oxelösunds hamn vilket jag tackade ja till. Det vore skönt att få in en fot på en arbetsplats här i Oxelösund så man slipper pendlandet, efter första veckan i hamnen känns det helt ok och hoppas att det blir mera jobb efter sommaren. Bilden visar hamnarbetare som ej gjort rätt!

 

Vid dagens båttur upptäcktes en Örn med byte i klorna, kameran var dock inte laddad men jag hade god koll på vart fågeln tog vägen och styrde efter in i den grunda viken vid Ålö samtidigt som kameran packades upp. Efter flitigt spanande in i skogen fick jag syn på Örnen och dess byte, det blev några bilder men det var mörkt som en kolgruva och sedan tyckte Örnen att jag kommit för nära och tog sin lax och flög vidare med sin kråka i släptåg.Lite Ejder finns det också plats för.

 

Uppsagd! Ja tro det eller ej så blev jag uppsagd från mitt arbete efter 9 år på samma arbete. Man får tillskriva det inträffade som det sjukaste som hänt i mitt liv så här långt. Nu är det dock jag som sitter med allt besvär och vånda att lägga om levnadsstandard och framtidsplaner, anpassa livet till en fattigare livsstil och inte minst försöka skaffa ett annat arbete, och vid denna ålder är det inte det enklaste.

Det som inträffade var först rätt chockartat då jag inte trodde att Sveriges arbetsmarknad fungerade på detta sätt på 2000 talet, men man kan lätt konstatera att stora delar av arbetsmarknaden är snart tillbaka på 1800 tals nivå vad det gäller det mänsklighet. Min fd. arbetsgivare tar lätt dubbla OS guld i idioti och lämnar enkelt över ansvaret på samhället att lösa skapade problemen. Många arbetskamrater har dock hört av sig och det har varit ett gott stöd.

 

Vad gör man då när bomben slår ned en dag? Ja det första är, se över ekonomin. Måste man ha allt som står och skräpar i bodar och vrår? Ne en rejäl vindsröjning tog ganska snart vid och Blocket används flitigt för att sälja av saker som inte känns som nödvändiga, nu finns det dock inte så många KÖPARE på Blocket utan det är mest MAIL vänner som gillar att skriva sina frågor om allt mellan himmel och jord, har säkert fått 200 mail som frågar men absolut inte är köpare. Lyckades ändå kränga iväg en bil, en båt, två båtcyklar, ett segel, en båtkyl, en båtmotor så nu är det lite mindre saker i hallen och lite deg i fickan.

 

Nu är det bara att söka jobb! Spotta i nävarna och börja om och vara jävligt entusiastisk, marknadsföra sig själv och ta i av bara helvet. Jag är inte bitter, inte jag inte, men jävligt förbannad.

 

Det finns en fritid också, vilket lugnar nerverna en del, den 1 april åkte segelskutan i spat och det har varit med visst besvär då det visade sig att det var storm den dag masten skulle på, det blev jobbigt att med styrman som ända hjälpreda det det verkar behövas åtta armar för att få upp åbäket.

Efter några timmar, lite regn och ett visst mått av övertalning satt stolpen på plats.

Efter några dagar visade det sig att båtskrället läckte in vatten, trodde direkt att det var propelleraxelhylsan som var boven vilket det varit tidigare. Efter dagar av sökande hittades felet, det var sjövattenpumpen i köket som börjat läcka. Jädra dålig kvalité, 34 år och sen går en packning sönder? Ja det blev att skicka styrman till Biltema för att inhandla två nya pumpar, en till sjövattnet och en till dricksvattnet och sedan tog konststycket vid att byta dem. Tyvärr så var pumparna som satt där monterade då båten byggdes 1979 så det blev att mjuka upp lite leder och muskler som inte var använda på de senaste 20 åren. Nu är det torrt i båten och det har blivit några segelturer men det är ännu väldigt kallt där ute, men det har blivit lite sälsafari och fågelskådning.

2013-11-17 Lodur svek och Björn Dählie halkade av mitt arsel! Tog en liten cykeltur i denna fina söndag, allt kändes bra och det gick lätt att trampa i solgasset. Tyvärr så kom Lodur på den brillianta idén att släpp väder! Hon punkade bakhjulet med en fis mellan Månstorp och Glashyttan, kände hur hon började kränga av och ann mellan mina ben så det var bara att stanna för att laga.

Det var då Dählie halkade av min bak, ja då inte bokstavligen så att säga, skidbyxorna som inhandlats är av märket Björn Dählie och nog så sköna men har lite svårt att hålla sig uppe efter lite kasande o krängande på Lodur.

När jag parkerade för att laga punkan så kändes det svalt om baken och Dählie brallorna satt straxt under arslet och de knallröda cykelbrallorna såg nog ut som ett stopljus i skogen när jag hängde över Lodur och frenetiskt försökte få loss bakhjulet.

Fick loss hjulet för att bara upptäcka att reparations väskan inte laddats med någon ny slang. Brände i en luftpatron vilken fyllde hjulet och sedan bar det av mot Glashyttan och Nävekvarnsvägen, hjulet var snart platt igen och det blev till att parker och kalla på bärgning sista biten hem.

Varför Lodur gör du så här mot mig? Givetvis som jag är så kommer jag säkert att släpa runt med 4-5 slangar och ett tiotal luftpatroner på var eviga cykeltur för att garantera att aldrig mer få punka.

PS. Någon som tror på vitt snart?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013-11-07 Blixthalka! Under morgonens cykeltur kom jag ut på vägen mellan Bränn-Ekeby och Enstaberga. Anade inga ugglor i mossen utan trampade på och när det bar emot lite skulle ja ta i uta bara fan, det slant till och som tur var satt ja på sadeln så själva kulapparatpåsen var säkert på sittplats och slapp ta smällen. Första tanken var att kedjan hoppat men det var halt, så jädra halt så jag hade fått Lodur att spinna loss. Som nu inte detta var nog kom sedan sladden i det djupa hjulspåret och tanken for genom huvudet att "nu åker ja ikull", det redde sig dock och snabbt tog ja av på en grusväg och höll mig sedan till dem. Onsdagen bjöd på ett gäng dovhjortar (tror ja) straxt bortanför Månstorp, besökte även Kärrgruvan och Koppartorp med fikapåsen på ryggen, det var en ypperligt solig och skön latardag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013-10-17 Några hälsodagar i Säfsen! Vi hyrde en stuga Säfsen några dagar, tog med cyklarna för att prova lite annan terräng med mountainbiken. Det blev Paskaberget runt, 11 km. enkel väg pga. att vi ”missade” det svåra partiet. Vasan mätte 43 km. och gick på fina grusvägar men några rejäla uppförsbackar, denna slinga avslutades med 12 km. gammal banvall som inte var så spännande. Borkhöjden runt var en svår 13 km lång runda som gick på svåra stigar med rejäla stigningar, det blev mycket att "gå" med cykeln. Det finns flera fina rundor att cykla som går mestadels på grusvägar. Hon, Lodur funkade bra och hade för dagarna försetts med Nishikis sadel och Lodur var därför snäll mot min bak. För att fördriva tisdagseftermiddagen körde vi en runda med bilen och hittade backar som var säkert 3 km långa och funderade på hur fanken orkar man trampa upp för dessa.

Väl i skogen hittade vi fram till stigen som leder upp på Kullerbergts topp som är Fredriksbergs högsta topp på 554 meter över havet med god utsikt.

Släkten så, mina rötter är från trakten då min farfars förfäder är från Nås, Skansbacken, Olof Ersson föddes 1678. Nås ligger ca. 4 mil norr om Fredriksberg. Min farfars farfar flyttade från Nås till Fredriksberg, Säfsnäs (Bråthöjden) och där är min farfars far född och jobbar som smed på Anneforsbruk innan flytten senare går söderut till Brevensbruk.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013-10-10 påt igen! Det har nu gått 18 dagar sedan det var träning. Varför? Jo jobbet har tarvat mycket tid,båten skulle ur vattnet och det är mycket bestyr med mast och annat innan man kommer så långt, Nu är ändå både mast och båt i hallen för lite vintervila. Förra helgen var det städdag i föreningen men pga. tidsnöden smet jag från sysslan och gjorde ordning mast och städade hallen innan båten skulle in, hann då också en kortare tur med kajaken. I går onsdag lyftes Friendship II ur spat och blev rengjord undertill och är nu parkerad för vintern. Båtar får ofta kvinnonamn men inte vår inte men mina cyklar har den feminina sidan, Nishiki är cykeln som köptes i våras, lätt, snäll mot baken, mjuk, snygg, bara lite vrång mot händerna. Det köptes en cykel till, hon heter Lodur. Vilken idiot som helst hör väl att Lodur kommer från den ryska tundran och är 2 meter lång med brottarbrallor på, bara man sätter sig på fankapet är det som att köra upp en högaffel i baken. Nu är planen att låta Nishiki låna ut sin sadel och se om Lodur då blir mer sammarbetsvillig med min bak. Idag blev det 4,6 mil lätt cykling i en strålande höstdag, det blev ett litet stop vid Gälkhyttan, Lodur hade försetts med en tämligen mjuk sadel från Haga cykel, sadeln var billig och inte förbättrades Lodurs humör. Dagen bjöd även på en båttur runt öarna och en sväng ut på havet, bäst att passapå när tempraturen är så snäll, 16 grader var det och lagom som vi angjorde bryggan kom regnet, så äntligen fick en sätta sig i soffan.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013-09-15 O så kom väl hösten då, eller? Septemberveckan har varit rena högsommaren, sol o bad i havet. Det blev några sköna dagar på sjön med alla flytetyg vi äger, lite motorbåt ända ut till Källskär, lite kajak i dimman runt Hasselö-Bergö, senare flyttade vi segelbåten till Vikarskär där man kan blicka ut över ett horisontlöst hav åt en hållet och alla skärgårdsöar åt det andra. Vår hund Nelly hoppar upp på kajaken så fort tillfälle bjuds och hon spanar in varje paddeltag.

Dagarna avslutas med en tur runt Hävringe och hem genom sälområdet vid Stångskär, parkerar båten vid bryggan och inser att nu blir det nog inte så många fler dagar det går att segla innan det är dags att lyfta upp och uthärda vintern.

Söndagen bjöd på lite sämre väder (höst) så dagen spenderades på land, cykeln plockades fram.

Navigerat rätt har vi gjort på sjön än så länge, men väl på land så blängde jag lite på kartan under lördagskvällen för att på söndagen minnas vart cykelturen skulle gå.

Int fan funkade det, meningen var att vi skulle hamna vid Uttervik men det blev istället Kungshamn, hur som så blev det en tur på en massa olika skogsvägar mellan Buskhyttan och Nävekvarn. Det trampades ca. 48 km på lite drygt 3 timmar och sedan kändes knän och handleder som de skulle behöva någon form av rundsmörjning.

Trot eller ej! Det blev ytterligare en solnedgång, nu med SSAB i motivet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2013-09-22 Träning och åter träning! Varför skall det tränas? Jo det är väl bäst innan det gamla kadavret rostar ihop helt, paddla kajak känns bra för axlar och handleder. Handlederna lider svårt när man cyklar och det är väl gamla vibrationsskador som gör sig påminda. Helgen har nu bjudit på flera mil på skogsvägarna mellan Oxelösund och Nävekvarn, närmare bestämt har 8,5 mil trampats.

 

2013-08-29 En snabbis till Gotland! Efter som veckan bjudit på en enastående väder tog vi tillfället iakt och seglade till Gotland igen. Avgick måndag morgon från Oxelösund i en svag nordostlig vind som knuffade oss framåt i ca. tre timmar innan den dog ut hel. Det blev sedan en färd över ett blankt hav med lite dyningar som gungade oss i solgasset. Angjorde Lickershamn i solnedgången och dagen till ära är det bröllopsdag så efter lite kvällsmat knallade styrman och kapten tillbaka till brottsplatsen så att säga.

Det blev allt några bra bilder (igen) på solen som redan gått ned i vattnet.

Efter som resan inte var planerad så hade vi lite ont om diesel och ringde Lars och Kerstin som var på ön med lilla Oliver, Lars körde kapten till diseltappen och 20 liter diesel inhandlades för att vi säkert skulle komma ända hem igen ifall vi skulle bli tvungna att motorköra hela vägen tillbaka till Oxelösund.

På denna kort tur blev det en skön dag i solen i Lickershamn med lite kajaking, bad och promenader, till och med Nelly har provat kajaken och blivit ”biten”.

Innan hemfärd inhandlade lite flundra och rökta räkor, vi kastade loss 06:10 på onsdagsmorgonen och fick en fin segling under åtta timmar innan vinden dog ut och motorn fick startas. När vi närmade oss Hävringe blev det åter lite vind som drog oss hela vägen till bryggan. 19:25 lade vi till och då blev det ny gräddat bröd, rökta räkor, chips i ugn och lite korv.

Det har varit en riktigt skön vecka och nu återstår bara en dag som användes till 25 km cykling och trädgårdsskötsel. Efter som vi bara roar oss så blir det lite si och så med städningen här hemma och det för med sig vissa problem. Men det gör inget för all träning och motion gör en rätt slak så man märker inget! (se bild på kapten med djur)

Släktforskningen ledde som bekant till Vallonien i Belgien och 1600 talet.

Som ung åt jag tidvis kopiösa mängder semlor med varm mjölk och har alltid undrat varför det var så gott och bekant.

Nu har svaret kommit att det ligger i de Belgiska generna för från Vallontiden finns ett recept på Vallonbullar som var otroligt likt semlan. Bullen innehöll förr smör och socker men byttes senare mot mandelmassa.

Vallonbullen finns att köpa än idag på hembageriet i Österbybruk.

Recept från tidskriften Vallonättlingar!

50 g jäst Fyllning original

2 dl kall mjölk 2 hg smör

2 ägg 1 ½ dl socker

12 dl vetemjöl ¾ dl mjöl

3 hg smör Fyllning kan vara mandelmassa.

1 dl socker

½ tsk salt

1 tsk bakpulvere